torsdag 3 februari 2011

You used to be alright... what happened?

Så. Färdigduschad och färdigpackad. Sorterad och klar.

Stockholm under morgondagen. Kommer vara helt sköndöd när jag kliver upp och frullar ut den.
Min kära mp3-spelare iRiver E30 har stått på laddning några timmar. Den kommer bli välbehövlig under flygtaxins och flygresans gång.

Eftersom jag kommer vara helt sköndöd kommer jag slagga i taxin och i planet ner, med livsgaranti. Då gäller det att ladda upp med bra slaggarmusik, som sätter en i trans och tillåter en att sväva mellan dimensionerna och hamna i skärselden mellan sömn och vakenhet.

Minnena börjar då dra sig tillbaka emot resan till Turkiet vi tog -10 där, maj till juni månad. Då på transfern från hotellet var jag helt död, och var i helt otrolig trans till albumet the Bedlam in Goliath, av the Mars Volta, med bland annat följande fantastiska låt.


Så jävla grymt kaos att jag gråter ut all min feber. Publiken fattar inte ens vad som händer (tog för övrigt inte länge innan TMV dök upp... 1 inlägg.). Kan tålas att nämna att Omar Rodriguez-Lopez är ett geni.

Men imorgon kommer vi avnjuta några andra rent utsagt vackra plattor på väg ner emot de varmare breddgraderna.

För det första; Bon Iver - For Emma, Forever Ago
Kan ju inte annat än tacka kollega Joakim för detta tips. Är helt frälst i melankolin och den ständiga lågmäldheten, ödmjukheten och omgivenheten som omfattar detta album. Rekommenderas starkt för de som vill avnjuta livet i en skön fotölj och titta ut emot höstlöven när de nostalgiskt tänker tillbaka på de goda tiderna, gärna med en liten whiskey i hand.

för det andra; Radiohead - In Rainbows
Radioheads senaste släpp, anno 2007. En minst sagt värdig uppföljare till 2003's Hail to the Thief innehållandes lugna, sansade låtar helt till skillnad från vad Hail to the Thief erbjöd 2003, vilket gör detta album väldigt annorlunda, till och med för de väldigt annorlunda Radiohead med den väldigt annorlunda Thom Yorke i spetsen (som för övrigt är ett geni). Melankoliskt, lugn
rock. Melodidrivet, ambitiöst, annorlunda. Kan knappt vänta till nästa platta.

(ett tips för den intresserade: kolla in resterande Live from the Basement då de spelar typ.. hela plattan.)

för det tredje; Pink Floyd - Dark Side of the Moon
Fantastiskt och musikaliskt revolutionerande <- allt annat känns överflödigt. Kommer bli underbart.

Hälsningar.

Inga kommentarer: