Röda dagar med mening, tack!

Vanligen när jag stiger upp ur min arbetslösa sent-in-på-dagendvala så brukar jag, efter att ha dragit mig ur sängen och slängt igång en kanna bryggkaffe, slå mig ner vid köksbordet och daska upp dagens nyheter från PT i väntan på en kopp av det svarta guldet.

Idag blev jag väl glad när jag under Nöje/Kultur-delen, där de brukar ha recensioner om musikalbum, konserter etc., hittade en liten notis (om än från TT Spektra) om Bon Iver. Det stod, om än kort, om hur 22:a juli nu officiellt är Bon Iver-dagen i Milwaukee, Wisconsin, enligt pitchforkmedia.

Tummen upp! De borde införa Bon Iver-dagen i Piteå också -> ytterliggare en dag att supa skallen av sig -> tjoho.

Hursomhelst, idag kickar vi igång veckan med The xx's självbetitlade album från 2009 - fantastiskt mysig reverbpop - ytterliggare ett band som har ett eget sound. Älskar egna sound. Man kan gosa i dem. Känns som att man kan simma igenom deras musik, blöt och oändlig.

Gos.

Dessutom är de i vår ålder, taget att ni som läser är i samma ålder som mig, annars är de inte alls det, utan snarare i min ålder, vilket gör mig lite, lite mer indie än er. Eftersom vi älskar live, här följer lite nice performances:

skrattade åt kommentaren: "it's amazing how eminem has evolved musically". För övrigt rätt coolt med en trummaskin använd på det sättet live.

Som sagt, en rekommendation till er att lyssna igenom om ni gillar det ovanstående, kanske på Spotify. Då är allt vi saknar ett album att följa upp debuten med, och möjligtvis en spelning i Sverige... vad sägs om Way Out West om två veckor?