Bra country luktar hem, halm och hästskit

Bra country är som den där nageln du råkade klippa lite lite för kort - varje gång du rör i det så svider det till precis tillräckligt mycket för att du inte ska bli galen utav det. Bra country är skitigt otvättat hår och ostrykna flannelskjortor, det är julbelysningen i snålblåsten en kall decemberkväll. Att inte tycka sig ha tid att raka det vildvuxna skägget eller klippa det allt för långa håret, trots att det enda man gör om dagarna är att röka och titta på fåglarna. Bra country är att lämna ensam fast än man innerst inne vill stanna. Bra country är att slita tio år på ett lager bara för att kunna köpa sig en bättre bil att ta sig snabbare till lagret med. Bra country är att sitta vaken när alla andra har somnat. Att dricka för att komma ihåg, inte för att glömma. Att inte prata med någon på flera dagar, eller att prata med någon i flera dagar. Bra country är de svartvita fotografierna i hyllan, som levt betydligt längre än personerna i dem.

Bra country kan ta 10 minuter att skriva, eller kräva att man spelar sönder tre gitarrer och en banjo innan det träder fram. Bra country luktar hem, halm och hästskit. Det kan vara endast en gitarr och ett munspel, eller ett ensamt piano. Men likväl
ett stort skränigt band, med slitna skor, skitiga hattar och distade instrument. Bra country är mycker mer än en snygg slidegitarr, och mycket mindre än taktfasta trummaskiner. Med andra ord, Israel Nash Gripka är BRA country.

Hittade bara live-versioner på YouTube, så kolla gärna även in orginalinspelningarna på Spotify, de är fint producerade och snäppet vassare!

Israel Nash Gripka - Sunset, Regret (Live)



Israel Nash Gripka - Fool's Gold (Live)




....Och imorgon ska jag se Bon Iver live, nyp mig.

Mvh.
En pretentiös uppblåst jävel. (Jag vet, men knappt någon läser ju bloggen ändå så låt mig hållas)